Världen är så stor

Jag är så himla tankspridd nu för tiden. Har så mycket tankar, så mycket drömmar, så mycker jag vill göra. Jag håller på att uttråkas ihjäl av mitt liv just nu. Det låter kanske jätte otacksamt, men det är jag verkligen inte. Jag har mycket som många önskar mest av allt och det är jag otroligt glad för. Jag känner bara att jag just nu står fast på samma ställe och stampar, utan att komma någonstans. Jag vill växa som människa, blir självsäker och känna att jag kan och att jag vågar saker utan att tvivla på mig själv. Jag behöver utmanas, kanske göra misstag, men se det som erfarenheter istället.

Jag älskar mitt jobb och mina arbetskamrater, min familj och allt jag har här hemma i Åtvidaberg. Men världen är så jävla mycket mera. Jag vill se något annat. Något nytt. Träffa nya människor. Röra mig framåt i livet, ta ett steg för att kunna växa till en starkare människa. Ta eget ansvar, ta egna beslut, göra rätt och göra fel, inte vara vara rädd för misslyckande, växa. Jag vill bort här ifrån, testa på ett annat liv i en helt annorlunda miljö. Leva livet innan det är för sent.
 
Julia och jag har pratat länge att åka iväg till Australien. Julia har drömt om det länge och jag som älskar att resa har hela tiden var på idén att sticka ner och leva livet där. Någonstans inne i mig har jag hela tiden känt att jag behöver komma här ifrån. Få testa på något helt annat. Se något annat. Världen är så stor. Det finns alldeles för mycket att se och göra där ute för att jag ska kunna blunda för det. Jag skulle ångra mig så mycket som gammal. För varje dag som går känner jag bara mer och mer hur jag måste göra detta. Ett fantastiskt äventyr och en stor hjälp på vägen för mig att växa.

I januari kommer vi (om allt går enligt planerna) ge oss iväg. Hösten kommer bli en fattig historia då i princip varje öre ska sparas. Men det kommer vara värt det när vi sitter på planet ner mot Sydney. Jag behöver detta för mig själv. Och att jag får ha med mig min bästakompis på resan som kan växa med mig, fantastiskt! Aussie är ett steg närmare varje dag. Vilket ger mig kraft att ta mig igenom den gråa vardagen. Vi ska dit, whatever it takes. Även om jag vet att det kommer vara tufft att lämna allt och alla och kanske ge upp saker som jag byggt upp här hemma. Men jag måste tänka på mig själv och göra det som jag mår bra av. Har gjort det alldeles för lite senaste tiden. Det kommer bli tufft, men vi kommer ha the time of our lifes. Längtar så jag spricker. Aussie, gör dig redo för en Jullan och en Jossan i vinter ♥
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0