Olle är jätte dålig och vi kommer troligen bli tvugna att ta bort honom inom någon dag. Just nu håller de på att medicinera honom i hopp om att det ska bli bättre. Men de känns inte som det kommer hjälpa. Han har en infektion på hjärtat och de är väldigt allvarligt. Jag är så jävla ledsen och de gör så ont i mig att tänka att min älskade bästa fina hund snart inte kommer finnas mera. USCH, länge sedan allt kändes så jävla tungt. Ingen som skäller och bli överlycklig av att bara höra min bil komma hem, ingen hund som sitter på farmor & farfars trapp om dagarna, ingen att gå ut och gå med såna dagar som idag med strålande sol, ingen att gosa och busa med. Det kommer bli så jävla tomt! Den där hunden är speciell, vill inte att han ska försvinna :( Jävla orättvist...fan! Just nu håller jag på att överväga om jag ska åka in och hälsa på honom eller om jag ska stanna hemma. Vetrinären tyckte inte man skulle hälsa på om han blir ledsen när jag åker hem sen, men samtidigt skriker hela jag att jag bara vill vara hos honom så mycket som de går innan han är borta....föralltid.

Fyfan vilken jobbig dag. Iallafall har jag varit i stugan hela dagen med mamma, pappa, moster, alf, mormor & morfar. Försökt vara glad och tänka på något annat. De har gått sådär...upp och ner. Gråtit, inte tänkt på det, gråtit igen osv. Har en massa bilder från igår, men jag orkar inte nu. Ska gå ut i solen och kanske åka in till Valla och hälsa på min älskling, hörs kanske sen ♥