Idag har vi tagit ett sista farväl av våran älskade Christina. Det är fortfarande så ofattbart att förstå att hon inte längre finns här bland oss, min fina faster. Jag tror inte att man någonsin kommer kunna förstå helt. Jag väntar fortfarande på att du ska komma där gåendes och vara bland oss alla igen, så vi kan skratta och skoja tillsammans. Något saknas, en pusselbit är borta och i hjärtat ekar ett tomrum. Vi saknar dig så oerhört mycket.

 

Jag hoppas att du kan se oss från där du är nu och att vi kan leva vidare för dig och göra dig stolt från den plats du är nu. Jag är evigt tacksam för alla år vi fick tillsammans. När jag tänker på dig ser jag dig sittandes i hörnet på farmor och farfars köksoffa och jag hör ditt glädjespridande skratt som ett eko i hela mitt huvud och det minnet kommer jag bära med mig till graven.

 

Vila i frid, vi saknar dig så mycket.